Viking women would decorate the seams of their garments both to tack down the seam allowances and to create visual interest along the major lines of their garments. Some of the stitches used were delightfully intricate. I had trouble with one, until I sat down with the instructor of a class on them and made

Woven about a thousand years ago, with the "tree of life" motif in the center.

Vikings,överhogdal carpet,tapijt,tapis,Sleipnir,Odin,horse,paard,cheval,Yggdrasil tree,boom,arbre,Vidofnir roosqter,haan,coq,Ragnarok,worlds end,einde van de wereld,fin du monde,800-1100Ac

Jag har här hittat två intressanta skrifter som behandlar vindflöjlar under vikingatid. Den första är ur Fornvännen 91:1996, Nya tolkningar av vikingatida vindflöjlar, av Jan Engström och Paun Nykänen. Artikeln behandlar vikingatida sjömanskap. Det finns inte mycket bevarad information om de navigationsmetoder vikingarna använde, men man kan inte tänka sig att de resor de företog över Atlanten gjordes utan grundläggande navigationsteorier och vissa enkla navigationsinstrument. I denna artikel visas hur de vikingatida vindflöjlarna av metall kunde användas som navigations instrument för att mäta latitud. På alla kända exemplar bildar den svängda konturen en ”gradskiva” indelad i avläsningspunkter med inbördes avstånd om ca 4.8˚. Avläsningspunkternas latitud kan bestämmas genom att man använder vindflöjen som solur. Noggrannheten i avläsningen har gjort det möjligt att finna väg över öppna hav. Den andra artikeln är från Marinarkeologisk Tidskrift. 1979:2, Tekniska synpunkter på vikingatida flöjlar - några tankar kring placering och användning, av Erik Enström Enström tar upp och ger intressant förklaring till hur flöjlarna kan ha varit upphängda i en stång som upphängs i sin jämviktspunk och hissas upp masten för att kunna fungera som vindvisare. Enström har också en teori och en förklaring till hur andra bilder från samma tid återger flöjlar eller flöjelliknande föremål i stäven (stävarna) på vikingatida fartyg. Teorin skulle vara att flöjlarna när de inte användes sattes i förstäven som en symbol. Enström har också ett resonemang och en koppling till att örlogsskepp till ankars eller vid kaj inte har flagga hissad i topp utan i stället hissas i förstäven gösen. Tidskriften Fornvännen ges ut av Vitterhetsakademien och publiceras på Internet med hjälp av Riksantikvarieämbetet och Vitterhetsakademiens bibliotek. Marinarkeologisk Tidskrift ges ut av Marinarkeologiska Sällskapet, Jag kan verkligen rekommendera dessa båda källor, här finns mycket intressant att ta del av. Jag har lagt upp länken till båda artiklarna till höger på sidan, Intressanta länkar. Roland