Med hjälp av denna blogg vill jag inspirera och engagera pedagoger i skolan, bjuda på tips och idéer som kan underlätta, stödja och synliggöra elevers lärande för både elever, föräldrar och pedagoger.

När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.

När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.

En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Det finns inga rätt och fel i detta utan varje pedagog måste hitta sitt sätt. I facebookgruppen har vi fått många helt fantastiska tips på hur olika pedagoger startat upp sitt arbete - spana in de eller fortsätt att läsa här och låt dig inspireras. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. Vi läser bl a en text på finska för att visa att det går att avkoda en text nästintill perfekt utan att det förstå ett endaste ord. Vi visar på kursplanens mål och en powerpoint som berättar att detta arbetssätt bygger på forskning. Första gången eleverna får träffa våra Läsfixare får de göra det genom en helt fantastisk text där vi modellerar hur vi som pedagog tänker när vi läser, hur vi använder våra lässtrategier. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har upplevt att det är en strategi som är lätt för att eleverna att ta till sig och som samtidigt höjer läsengagemanget för man vill ju veta om ens förutsägelse stämmer. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Vi arbetar 30 min/dag under en vecka med Spågumman på skönlitterär text och en vecka med faktatext. Båda veckorna inleds med en modellektion. Efter att Spågumman har introducerats finns hon med hela tiden så fort vi tar oss an en text. Vecka 3 tar Detektiven vid och med den läsförståelsestrategin arbetar vi också två veckor. Hela tiden följer vi arbetsgången med att pedagogen först modellerar och att eleverna sedan får pröva tillsammans med stöd av pedagogen på gemensamma texter utifrån högläsning. När Detektiven har gjort entre finns han med hela tiden vid textläsning. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. Därefter kommer Reportern som vi upplever som kanske den svåraste strategin för eleverna att ta till sig men också den strategin som ger textsamtalen liv och djup. Läs om hur vi introducerar Reportern här; http://marietrapp.blogspot.se/p/lektionsplanering-lasstrategier.html. Vår femte Läsfixare är ju Cowboyen som vi introducerar med hjälp av sagor som har en tydlig berättelsestruktur. Läs mer här:.http//marietrapp.blogspot.se/2013/11/sagor-med-cowboyen.html: Eftersom Cowboyen arbetar lite annorlunda på faktatexter har vi även här valt att visa på hur detta kan gå till med hjälp av en modellektion. När vi har arbetat oss igenom alla strategier grundligt är det dags att applicera vår kunskap på olika typer av texter. Vi kallar oss då för Stjärnläsare och använder då dessa läsloggar som stöd. Här kan du läsa om läsloggarna: http://marietrapp.blogspot.se/p/lasloggar.html Hela vår studiehandledning, våra förslag på lektionsplaneringar skall ses som en stödstruktur för pedagoger. En hjälp att komma igång med ett medvetet strukturerat arbete kring läsförståelsestrategier. Texterna är bara förslag - det är viktigt att du som pedagog hittar böcker du känner för och texter som är aktuella i din undervisning. Hoppas att detta lilla blogginlägg kan hjälpa till lite med den uppstart som många efterfrågar, om man inte har tålamod att vänta till den 23 april. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation. Upplagd av Marie Trapp kl. 05:34 VENN-diagram So-lektion I fredags var jag i min "extra-klass" för att observera, handleda och stötta pedagog och elever i undervisningen kring lässtrategier. Klassen har under flera veckor arbetat med ett tema "förr- nu" i So. De har läst läromedelstexter och texter av Astrid Lindgren samt pratat mycket om likheter och skillnader mellan hur vi levde förr och nu. Pedagogen inledde lektionen med att tala om syftet och berätta att de idag skall använda VENN- diagrammet ännu en gång. Syftet var att utifrån en text hämtad ur Natur och Kulturs So-bok se vilka likheter och skillnader de kunde hitta i texten om livet förr och nu. Pedagogen lät eleverna titta på bilder, bildtexter och fundera på vad texten skulle kunna berätta.(Spågumman) Eleverna fick också dra sig till minnes vad de lärt sig tidigare om livet förr och nu. Därefter läste pedagogen texten i lugnt tempo och efter en stund stannade hon upp och frågade om det var något ord som behövde utredas. (Detektiven) Ordet piga kom upp och genom att läsa vidare i texten kunde eleverna hitta betydelsen till ordet. En elev gjorde även en textkoppling till Emil i Lönneberga och pigan Lina. Vid varje lässtopp fick eleverna också fundera på om det var någonting som skilde sig från hur vi lever i dag. En elev tog fasta på att familjerna var större förr. Att man oftast hade många barn och att man bodde tillsammans med sin mormor och morfar.Pedagogen skrev vad som var typiskt förr i ena cirkeln i Venn-diagrammet och hur det ser ut i dag i det andra. Därefter fortsatte pedagogen att läsa och texten bearbetades bit för bit. Några likheter mellan förr och nu framförallt kring mat kunde eleverna komma på. Många av de maträtter man åt finns ju faktiskt kvar fortfarande i dag. När texten var färdigläst fick eleverna sammanfatta i grupp vad som var det viktigaste i texten (Cowboyen), vilka skillnader och likheter de kunnat upptäcka. Utifrån detta och med nyckelorden som stöd fick eleverna skriva ned i sin skrivbok om livet förr och nu. Eleverna skrev jättefina meningar och stycken där de reflekterade över likheter och skillnader och jag tror att både pedagog och elever kände sig nöjda med denna lässtrategilektion. Lässtrategi lektion REPORTERN Reportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att de gör text-kopplingar. När vi introducerar Reportern så gör vi det genom att använda Lena Franzens korta texter hämtade ur Monica Reichenbergs bok:" Läsförståelse genom strukturerade textsamtal". Syftet med denna första modelllektion är att eleverna skall bli medvetna om texters djup och att viss information ges i texten men att de ibland måste hitta ledtrådar i texten och lägga till egen information för att förstå. Före läsningen: Jag har skrivit upp frågeord på tavlan och berättar för eleverna att jag idag skall visa dem att det finns olika typer av frågor och att svaren går att hitta på olika ställen i texten. Jag berättar också att dessa frågeord kan vara en hjälp vid formulerandet av frågor. Under läsningen Jag visar en av Franzens korta texter på smartboarden och läser den för eleverna. (Se nedan) Jag ställer en fråga i taget och berättar även svaret på frågan. Jag tänker högt och visar eleverna var i texten jag hittar svaret. Jag berättar att vi kallar det att läsa på raderna när svaren finns i texten Kan jag inte hitta svaret i texten utan måste dra en slutsats utifrån de ledtrådar som ges berättar jag för eleverna vilka ledtrådar jag använder och hur jag kommer fram till svaret. Jag berättar att vi kallar det att läsa mellan raderna när vi måste använda ledtrådar och dra slutsatser för att komma fram till svaret. När jag kommer till den sista frågan berättar jag att här kan vi överhuvudtaget inte hitta några svar i texten utan här handlar det om mig och dig. Vilka erfarenheter vi bär med oss och vad vi skulle ha gjort i en sådan situation. Jag berättar att vi kallar detta för att läsa bortom raderna. Lasse, 6 år åker tåg till mormor och morfar alldeles själv. Mamma har följt honom till tåget i Kristianstad och mormor skall hämta honom vid tåget i Lund. Lasse har en bok att titta i och godis att mumsa på. Han njuter av tågresan och kryper ihop i sin stol och gör det bekvämt för sig. Ingen Lasse stiger av tåget i Lund. Vem ska Lasse hälsa på? (på raderna) Vart ska Lasse resa? (på raderna) Varför stiger inte Lasse av tåget i Lund? (mellan raderna) Vad skulle du ha gjort om du var i Lasses situation?(bortom raderna) Under denna första lektion och även under den första veckan vi arbetar med Reportern är det jag som pedagog som visar var frågorna hör hemma någonstans. Vad det är för typ av fråga och var man hittar svaret. Nästa steg blir att låta eleverna pröva att ställa frågor. Vi har valt att arbeta med frågor bortom raderna först eftersom vi märkt att eleverna har lättare att ställa denna typ av frågor. Vi arbetar med varje frågenivå under en vecka för att eleverna skall bli riktigt säkra. När vi arbetar med frågor mellan raderna använder vi det fantastiska material som Monica Karlsson, Liselotte Ståhl har skrivit. I de texterna finns det mycket outskriven information och du måste leta ledtrådar och dra slutsatser. Den tredje frågenivån handlar ju om frågor på raderna där svaret går att finna i texten. Här använder vi oss av faktatexter eftersom det kryllar av fakta/svar i texten. Sagor med Cowboyen I morgon skall vi ge oss på den siste av våra "läsfixare" Cowboyen. Genom att svinga sitt lasso fångar han in det viktigaste i texten och sammanfattar det. Vi kommer att utgå från den välkända sagan Rödluvan där jag först modellerar hur jag gör när jag sammanfattar. Genom att använda orden först, sedan och till sist visar jag att det finns en början, mitten och ett slut. Till hjälp har vi också en läslogg som vi kallar "Berättelseschema" som jag första gången fyller i på smartboarden för att visa hur man gör när man sammanfattar. Berättelseschemat kommer vi sedan att använda många gånger både tillsammans och i par, både i läsande och skrivande. Denna läslogg sparar jag sedan i flipsnack, vår gemensamma läslogg. Vårt användbara "Berättelseschema" Lässtrategilektion utifrån Venn diagrammet Syftet med lektionen var att med hjälp av ett "Venn-diagram" jämföra texter ur olika genrer. Att ge eleverna möjlighet att analysera likheter och skillnader både i språklig struktur och språkbruk och att få insikten att detta varierar beroende på texttyp. Före lektionen hade jag förberett med att rita upp ett Wenn-diagram på whiteboarden och två staplar där nyckelord från de olika texterna skulle skrivas. När eleverna var på plats delade jag ut en av lektionstexterna. Före läsningen Jag bad dem att titta på rubrik, bilder och e v bildtexter och fundera över vilken typ av text detta kan tänkas vara och vad den kan tänkas handla om/berätta. Eleverna fick förutspå två och två och sedan lyfte vi några exempel i klassen. Den första texten var en skönlitterär berättelse om en pojke som hette Elton vars bror älskade motorcross. Vi fick följa Elton när han tittade på sin bror under en tävling och hur han fick uppleva att hans bror faller och gör sig så illa så en ambulans måste tillkallas. Brodern förlorade tävlingen och bröt benet men för Elton var han ändå bäst i världen. Under läsningen Jag högläste texten och eleverna fick påvisa om de ville utreda något nytt ord, ställa frågor eller berätta om sina inre bilder. Vid lässtoppen sammanfattade vi och jag skev nyckelord i kolumnen för den skönlitterära texten på tavlan. När vi läst färdigt den första korta berättelsen tog vi oss an nästa text exakt på samma vis. Vi använde våra läsfixare och jag skrev upp de nyckelord som vi hjälptes åt att plocka ut i kolumnen för faktatexten. Denna text innehöll en hel del nya begrepp om motorcyklar och motorcykeltävlingar. Efter läsningen Tillsammans tittade vi på de nyckelord som vi plockat ut och började fundera över om det fanns några likheter i dessa två texter. Vi kunde enas om att båda handlade om motorcross, att ordet tävling fanns med o s v. Därefter var det dags att titta på skillnader. Eleverna kunde konstatera att berättelsen om Elton hade en början, en mitten och ett slut medan faktatexten hade uppradade fakta i form av korta meningar. Det var fler svåra ord i faktatexten och den handlade inte om någon person. Som avslutning funderade vi över vad vi tränat under denna lektion och vad vi faktiskt lärt oss. Vilken nytta vi hade av att använda diagrammet. Diskussionen ledde fram till att olika texttyper kräver olika sätt att skriva och att man använder sig av speciella ord. Lässtrategilektion utifrån faktatext om nyckelpigan . VÖL - tabell Hämtat ur kursplanens centrala innehåll: • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras Syftet med dagens lektion var att visa eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sin tidigare kunskap och att innan läsningen fundera över vad de vill få ut av/lära sig av texten. När eleverna dokumenterar vad de redan Vet och vad de Lärt sig reflekterar de över sitt kunnande och lärande. Genom att eleverna innan läsningen funderar över vad de Önskar veta höjs deras motivationen till att läsa och nyfikenheten väcks. Före läsningen: Vi inledde lektionen med att titta på texten vi hade framför oss. Vad är det för typ av text? Vad kan texten tänkas handla om? Utifrån bilder och rubrik kunde vi konstatera att det måste vara en faktatext om nyckelpigor. Eleverna fick berätta vad de redan Vet om nyckelpigor och jag skrev in nyckelord i VÖL -tabellen nedanför V. Därefter fick eleverna fundera över vad de Önskade veta om nyckelpigor och jag förde in det under Ö i tabellen. Under läsningen: Jag högläste texten ett litet stycke i taget och vi kunde konstatera att vi fick vissa saker bekräftade som vi redan visste och att vi faktiskt Lärde oss även nya saker. Jag förde in den nya kunskapen under L i tabellen. Eleverna reagerade på några ord ex puppa, rovdjur som vi fick utreda tillsammans. Jag lät även eleverna ställa några frågor på den lästa texten. En pojke frågade: -Varför är nyckelpigan nyttig för oss människor? För att hitta det svaret krävdes att vi läste på flera ställen i texten och genom ledtrådarna kunde komma fram till svaret. En jättebra fråga som krävde att vi läste mellan raderna. Efter läsningen Vi jämförde tabellen och var och en fick fundera över sin egen nyvunna kunskap. Tyvärr hade vi inte fått svar på allt vi önskade veta så några saker fick jag googla på. Utifrån nyckelorden under L i tabellen fick eleverna sammanfatta vad de lärt sig genom att läsa texten. De fick sammanfatta parvis och jag gick runt och lyssnade, stöttade vid behov. Vi avslutade med att prata om vad eleverna tränat på och på vilken nytta de hade av att använda tabellen. Vår VÖL-tabell uppritad på tavlan. Språk i alla ämnen - idrott och hälsa Här beskriver jag hur man kan planera och genomföra en lässtrategilektion i ämnet idrott och hälsa. Kursplanens mål: Idag var det dags att arbeta mot de mål i kursplanen som syftar till att förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och vatten. Jag ville dessutom fokusera på ord och begrepp för samtal om upplevelser av natur- och utevistelser. Det konkretiserade målet var att eleverna skulle få kännedom om issäkerhet och kunna hantera en nödsituation vid vatten vintertid. De skulle också förstå och kunna använda begrepp som "förlängda armen", "fördela kroppsvikt", "larma", svag is, is, nödställde m m. Texten som vi valde att utgå ifrån var hämtad från svenska livräddningssällskapet och hette "Emma på svag is" Före läsningen: Före läsningen tittade vi på rubrik och bild och förutspådde vad texten kommer att handla om. Vi funderade på vilken typ av text detta skulle kunna vara och vi plockade fram våra förkunskaper genom att vi diskuterade vad vi vet kring issäkerhet m m. (Spågumman) Under läsningen: Jag läste därefter texten högt för eleverna och de fick följa med i texten. Jag uppmanade dem att säga till om det var något nytt ord som kom upp under läsningen.(Detektiven) Ett uttryck som kom upp var "isen hade precis lagt sig". Vi läste om och läste vidare och kunde komma fram till betydelsen utifrån sammanhanget. De nya ord och begrepp som jag ville att eleverna skulle ha med sig vid lektionens slut stannande jag upp vid oavsett om eleverna reagerat eller inte. Jag skrev upp dessa på tavlan. Efter varje sida stannande vi upp och eleverna fick ställa frågor på innehållet. (Reportern) Eftersom vi arbetat mycket med detta ställdes frågor på alla frågenivåer och eleverna fick hjälpas åt att svara. Genom detta arbetssätt bearbetade vi textinnehållet mycket noggrant tillsammans. Efter läsningen: Efter läsningen uppmanade jag eleverna att två och två sammanfatta texten med hjälp av de nyckelord som stod skrivna på tavlan. (Cowboyen) Det blev full aktivitet i klassrummet och jag kunde gå runt och lyssna, ställa följdfrågor vid behov, hjälpa till genom att ge eleverna orden först, sedan och tillsist. När eleverna sammanfattat parvis var det dags att knyta ihop säcken. Jag samlade de på mattan på golvet och frågade vad de lärt sig. Eleverna kunde då berätta alla de saker som är viktigt att tänka på kring issäkerhet och de använde spontant de nya begrepp som jag jag skrivit upp på tavlan och som de tränat parvis på att använda. Vi diskuterade också vilka lässtrategier vi hade använt och hur de hjälpte oss att förstå denna text. Jag upplevde detta som en mycket lyckad lektion med stor elevaktivitet. Jag tycker att vi nådde de mål jag satt upp för lektionen och jag tycker att det gick över förväntan att införliva de nya begreppen i elevernas ordförråd.

#3 in non-fiction. The first book is done at 200 parts and thanks to you it was pretty successful so I decided to go for another part to continue with the random tips, quotes and advices. hopefully, this will reach more and more writers and help many aspiring authors to improve their writing skills. ENJOY :)) **I DO NOT OWN THE COPYRIGHT TO THE MATERIALS PUBLISHED IN THIS BOOK. A big THANK YOU to @martaxSofia for making the pretty covers for the books. :)

Detta inlägg bidrar egentligen inte till att synliggöra lärande men det är ett verktyg för att hjälpa elever att förstå hur man kan bygga upp ett argument. Jag har hämtat idén hos mrslondon.us och översatt den till svenska.

Förra året vid den här tiden tog jag fram en plansch över de olika texttyperna som kan vara bra att känna till inför nationella provet i svenska. Använd gärna! Om du vill veta hur jag och klassen a…

Här kan du hitta nedladdningsbart material för att arbeta med adjektiv! Klicka på ett material för att ladda ner. Trollkarlen utan adjektiv – Fyll i Adjektiven – Adjektiven i sagan är f…

När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.

Under påskhelgen har jag hunnit läsa ikapp en del både på Twitter och i de olika Facebook-grupper jag är med i för att se om något har dykt upp på skolfronten som man kanske kan ha användning för? …

Ordet gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det” och det handlar om att visa, d v s måla med orden och ge läsaren en bild. Motsatsen till att gestalta …

Under påskhelgen har jag hunnit läsa ikapp en del både på Twitter och i de olika Facebook-grupper jag är med i för att se om något har dykt upp på skolfronten som man kanske kan ha användning för? …

Du kan köpa boksamtals-affischen i A2-storlek för 50 kr inkl. porto. OBS den gula affischen är tyvärr slutsåld. Skicka ett mail till [email protected] och ange antal, färg samt leverans- och fakturaadress så skickar vi. Du kan även ladda ner en mindre version av affischen och skriva ut gratis via länkarna... Read more »

This post shares tips and strategies for teaching different learning styles to meet the needs of all learners.

I min 4.B arbejder vi med teksttyper, og er i gang med beskrivende tekst. Jeg har lavet denne oversigt med beskrivende ord (adjektiver), som kan hjælpe dem til et varieret sprogbrug.

Skolans alla elever har sett Pluggkoden (UR) med några veckors mellanrum. De fyra programmen handlar om hur både elever och lärare kan använda smarta strategier för att lära sig, minnas och fokuser…