Klicka på knapparna för att komma till respektive ämne. Läs villkoren innan du laddar ner något utav mina material: Villkor

När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.

REPORTERN Reportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att de gör text-kopplingar. När vi introducerar Reportern så gör vi det genom att använda Lena Franzens korta texter hämtade ur Monica Reichenbergs bok:" Läsförståelse genom strukturerade textsamtal". Syftet med denna första modelllektion är att eleverna skall bli medvetna om texters djup och att viss information ges i texten men att de ibland måste hitta ledtrådar i texten och lägga till egen information för att förstå. Före läsningen: Jag har skrivit upp frågeord på tavlan och berättar för eleverna att jag idag skall visa dem att det finns olika typer av frågor och att svaren går att hitta på olika ställen i texten. Jag berättar också att dessa frågeord kan vara en hjälp vid formulerandet av frågor. Under läsningen Jag visar en av Franzens korta texter på smartboarden och läser den för eleverna. (Se nedan) Jag ställer en fråga i taget och berättar även svaret på frågan. Jag tänker högt och visar eleverna var i texten jag hittar svaret. Jag berättar att vi kallar det att läsa på raderna när svaren finns i texten Kan jag inte hitta svaret i texten utan måste dra en slutsats utifrån de ledtrådar som ges berättar jag för eleverna vilka ledtrådar jag använder och hur jag kommer fram till svaret. Jag berättar att vi kallar det att läsa mellan raderna när vi måste använda ledtrådar och dra slutsatser för att komma fram till svaret. När jag kommer till den sista frågan berättar jag att här kan vi överhuvudtaget inte hitta några svar i texten utan här handlar det om mig och dig. Vilka erfarenheter vi bär med oss och vad vi skulle ha gjort i en sådan situation. Jag berättar att vi kallar detta för att läsa bortom raderna. Lasse, 6 år åker tåg till mormor och morfar alldeles själv. Mamma har följt honom till tåget i Kristianstad och mormor skall hämta honom vid tåget i Lund. Lasse har en bok att titta i och godis att mumsa på. Han njuter av tågresan och kryper ihop i sin stol och gör det bekvämt för sig. Ingen Lasse stiger av tåget i Lund. Vem ska Lasse hälsa på? (på raderna) Vart ska Lasse resa? (på raderna) Varför stiger inte Lasse av tåget i Lund? (mellan raderna) Vad skulle du ha gjort om du var i Lasses situation?(bortom raderna) Under denna första lektion och även under den första veckan vi arbetar med Reportern är det jag som pedagog som visar var frågorna hör hemma någonstans. Vad det är för typ av fråga och var man hittar svaret. Nästa steg blir att låta eleverna pröva att ställa frågor. Vi har valt att arbeta med frågor bortom raderna först eftersom vi märkt att eleverna har lättare att ställa denna typ av frågor. Vi arbetar med varje frågenivå under en vecka för att eleverna skall bli riktigt säkra. När vi arbetar med frågor mellan raderna använder vi det fantastiska material som Monica Karlsson, Liselotte Ståhl har skrivit. I de texterna finns det mycket outskriven information och du måste leta ledtrådar och dra slutsatser. Den tredje frågenivån handlar ju om frågor på raderna där svaret går att finna i texten. Här använder vi oss av faktatexter eftersom det kryllar av fakta/svar i texten.

När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.

Dagstidningar är en aldrig sinande källa till uppslag för sådant som kan bearbetas i undervisningen. I SvD 11/8-13 stod att läsa om Facebooks avtal och hur få av oss som egentligen vet vad vi skriv…

När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.

När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.

Vid varje svampbild dröjer det en stund innan svampens namn visas. Man kan välja att pausa filmen då om man vill låta eleverna fundera lite längre, eller så låter man den gå, då dröjer det ca 5 s t…

Students love learning about space! Teaching the order of the planets from the sun is such a fun lesson, and students love making this Planet Flipbook. I created this flipbook as a hands-on way for students to learn the order of the planets, but also to pull in some fine motor skills practice. To begin […]

Här nedan finns lektionsplaneringar för de lektioner jag har haft med mina elever. Dessa kan följas som dom är eller användas till att få ideér till era egna lektioner. Analog programmering: Lektio…

Här kommer alla sidor i samtalsmallen som jag gjort till mina ettor. Först hälsar man sina föräldrar välkomna till sitt utvecklingssamtal! Här skriver vi in barnens ”gamla” mål från hös…

Project Based Learning (PBL) is a big deal in my district. All teachers are expected to do at least one project each year. This was my first year doing a project and I chose the Science of Sound.…

En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Det finns inga rätt och fel i detta utan varje pedagog måste hitta sitt sätt. I facebookgruppen har vi fått många helt fantastiska tips på hur olika pedagoger startat upp sitt arbete - spana in de eller fortsätt att läsa här och låt dig inspireras. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. Vi läser bl a en text på finska för att visa att det går att avkoda en text nästintill perfekt utan att det förstå ett endaste ord. Vi visar på kursplanens mål och en powerpoint som berättar att detta arbetssätt bygger på forskning. Första gången eleverna får träffa våra Läsfixare får de göra det genom en helt fantastisk text där vi modellerar hur vi som pedagog tänker när vi läser, hur vi använder våra lässtrategier. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har upplevt att det är en strategi som är lätt för att eleverna att ta till sig och som samtidigt höjer läsengagemanget för man vill ju veta om ens förutsägelse stämmer. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Vi arbetar 30 min/dag under en vecka med Spågumman på skönlitterär text och en vecka med faktatext. Båda veckorna inleds med en modellektion. Efter att Spågumman har introducerats finns hon med hela tiden så fort vi tar oss an en text. Vecka 3 tar Detektiven vid och med den läsförståelsestrategin arbetar vi också två veckor. Hela tiden följer vi arbetsgången med att pedagogen först modellerar och att eleverna sedan får pröva tillsammans med stöd av pedagogen på gemensamma texter utifrån högläsning. När Detektiven har gjort entre finns han med hela tiden vid textläsning. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. Därefter kommer Reportern som vi upplever som kanske den svåraste strategin för eleverna att ta till sig men också den strategin som ger textsamtalen liv och djup. Läs om hur vi introducerar Reportern här; http://marietrapp.blogspot.se/p/lektionsplanering-lasstrategier.html. Vår femte Läsfixare är ju Cowboyen som vi introducerar med hjälp av sagor som har en tydlig berättelsestruktur. Läs mer här:.http//marietrapp.blogspot.se/2013/11/sagor-med-cowboyen.html: Eftersom Cowboyen arbetar lite annorlunda på faktatexter har vi även här valt att visa på hur detta kan gå till med hjälp av en modellektion. När vi har arbetat oss igenom alla strategier grundligt är det dags att applicera vår kunskap på olika typer av texter. Vi kallar oss då för Stjärnläsare och använder då dessa läsloggar som stöd. Här kan du läsa om läsloggarna: http://marietrapp.blogspot.se/p/lasloggar.html Hela vår studiehandledning, våra förslag på lektionsplaneringar skall ses som en stödstruktur för pedagoger. En hjälp att komma igång med ett medvetet strukturerat arbete kring läsförståelsestrategier. Texterna är bara förslag - det är viktigt att du som pedagog hittar böcker du känner för och texter som är aktuella i din undervisning.

Tänk att vi består av över 200 ben, flera liter blod och massvis av olika organ som gör sitt jobb utan att vi ens märker det. Kroppen är fantastisk och vi måste ta väl hand om den!

Well, in my 14 years at Zamo we never had rain to contend with during our Celebration of Art festivities... until last night, that is. I m...