Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
På sextiotalet rev ägarna det gamla 20-talshuset i Stureby och byggde ett nytt, större lyxigt 1960-talshus. Varje hus har sin historia. På 60-talet beslöt sig ...
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
De nya snygga inredningsdetaljerna med organiska former och små håligheter inspirerade av naturen älskas av många – men kan också få folk att rysa. Är du en av dem?
De nya snygga inredningsdetaljerna med organiska former och små håligheter inspirerade av naturen älskas av många – men kan också få folk att rysa. Är du en av dem?
Familjen Linevik byggde ville bygga ut sitt sjuttiotalshus och bestämde sig för att bygga till en våning. Istället för att anlita en byggare använde de sig av arkitekten Sofia Björkdahl.
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
Jørn Utzon är kanske mest känd för att ha ritat världsarvslistade Operahuset i Sydney. Nu har vi dock chansen att få njuta av en välbevarad 50-talspärla av honom i form av ett atriumhus i stadsdelen Planetstaden i Lund.
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
Nu inspireras vi av det härliga 70-talet. Väggarna målas i bruna och brända toner och vi inreder med dekorativa kuddar och mjuk sammet.
Av Sveriges dryga 2 miljoner småhus byggdes nästan 300 000 på 60-talet. Här går vi igenom hur man konstruerade och byggde småhusen då och vad som var tidstypiskt för 1960-talshusens arkitektur och inredning.
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
VILLA ENGQVIST byggdes år 1950 av dåvarande lagmannen i Göta Hovrätt C. O. Engqvist under hans period som borgmästare i Södertälje. Den ligger på en höjd väster om de stora industrierna vid utfartsleden mot Nyköping. Tomten har, trots att den är belägen nära stadens centrum, ett mycket fritt läge, och tack vare de stora nivåskillnaderna ser man, ostörd av de nedanför liggande industrierna, den fria skogshorisonten i öster, på andra sidan kanalen. Tomten är sluttande och var från början planterad med en del fruktträd och bärbuskar. I dess nedre del finns en dubbelbjörk av imponerande storlek. Byggherren och hans maka önskade en bostad, som - utöver allmänna trevnadsmoment - skulle medgiva, att hemmet sköttes utan hemhjälp. Dessutom var det ett önskemål, att planlösningen skulle ge båda möjlighet att på ett smidigt sätt uppfylla de representationsplikter, som åvilade dem. Sålunda borde matsalen kunna rymma c:a 25 personer och vardagsrummet äga en relativt stor rymlighet. Som ett viktigt önskemål framhölls vidare, att den av makarna, som vid ett tillfälle icke representerade, skulle ha möjlighet att i ett fredat arbetsrum sitta ostörd av en pågående sammankomst. Villan borde ha goda »tavelväggar«. Sovrumsavdelningen borde utöver familjens två sovrum även innehålla ett gästrum, i framtiden tänkbart som rum för hembiträde. Så lyder inledningen till en artikel om huset på Brogatan 7 som arkitekten Lennart Tham själv har skrivit för tidningen Svenska Hem 1953. Med tidens gång har den omgivande vegetationen runt och på tomten förändrats. Missa inte att anmäla ditt intresse för att erhålla ytterligare information om denna bostad.
För de flesta leder ordet “byggnadsvård” tankarna till gamla trähus från seklets början, men även modernare hus har sin speciella karaktär värd att bevara! Här får du tips och goda råd om du vill renovera, men ändå behålla den tidstypiska känslan i ditt 30-, 50-, eller 70-talshus.
VILLA ENGQVIST byggdes år 1950 av dåvarande lagmannen i Göta Hovrätt C. O. Engqvist under hans period som borgmästare i Södertälje. Den ligger på en höjd väster om de stora industrierna vid utfartsleden mot Nyköping. Tomten har, trots att den är belägen nära stadens centrum, ett mycket fritt läge, och tack vare de stora nivåskillnaderna ser man, ostörd av de nedanför liggande industrierna, den fria skogshorisonten i öster, på andra sidan kanalen. Tomten är sluttande och var från början planterad med en del fruktträd och bärbuskar. I dess nedre del finns en dubbelbjörk av imponerande storlek. Byggherren och hans maka önskade en bostad, som - utöver allmänna trevnadsmoment - skulle medgiva, att hemmet sköttes utan hemhjälp. Dessutom var det ett önskemål, att planlösningen skulle ge båda möjlighet att på ett smidigt sätt uppfylla de representationsplikter, som åvilade dem. Sålunda borde matsalen kunna rymma c:a 25 personer och vardagsrummet äga en relativt stor rymlighet. Som ett viktigt önskemål framhölls vidare, att den av makarna, som vid ett tillfälle icke representerade, skulle ha möjlighet att i ett fredat arbetsrum sitta ostörd av en pågående sammankomst. Villan borde ha goda »tavelväggar«. Sovrumsavdelningen borde utöver familjens två sovrum även innehålla ett gästrum, i framtiden tänkbart som rum för hembiträde. Så lyder inledningen till en artikel om huset på Brogatan 7 som arkitekten Lennart Tham själv har skrivit för tidningen Svenska Hem 1953. Med tidens gång har den omgivande vegetationen runt och på tomten förändrats. Missa inte att anmäla ditt intresse för att erhålla ytterligare information om denna bostad.
Kreatören och influencern Helena Lyth bor med sin familj i en härlig funkisvilla i Stockholm, som har renoverats med stor känsla för det tidstypiska.
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
VILLA ENGQVIST byggdes år 1950 av dåvarande lagmannen i Göta Hovrätt C. O. Engqvist under hans period som borgmästare i Södertälje. Den ligger på en höjd och vid en lugn återvändsgata med närhet till förskola, skolor och pendeltåg. Trots det centrala läget gränsar tomten till ett skogsparti, och titt som tätt får man besök av rådjur i den lummiga och avskilda trädgården. Tack vare de stora nivåskillnaderna ser man, ostörd av de nedanför liggande industrierna, den fria skogshorisonten i öster, på andra sidan kanalen. Tomten är sluttande och var från början planterad med en del fruktträd och bärbuskar. I dess nedre del finns en dubbelbjörk av imponerande storlek. Byggherren och hans maka önskade en bostad, som – utöver allmänna trevnadsmoment – skulle medgiva, att hemmet sköttes utan hemhjälp. Dessutom var det ett önskemål, att planlösningen skulle ge båda möjlighet att på ett smidigt sätt uppfylla de representationsplikter, som åvilade dem. Sålunda borde matsalen kunna rymma c:a 25 personer och vardagsrummet äga en relativt stor rymlighet. Som ett viktigt önskemål framhölls vidare, att den av makarna, som vid ett tillfälle icke representerade, skulle ha möjlighet att i ett fredat arbetsrum sitta ostörd av en pågående sammankomst. Villan borde ha goda »tavelväggar«. Sovrumsavdelningen borde utöver familjens två sovrum även innehålla ett gästrum, i framtiden tänkbart som rum för hembiträde. Så lyder inledningen till en artikel om huset på Brogatan 7 som arkitekten Lennart Tham själv har skrivit för tidningen Svenska Hem 1953. Med tidens gång har den omgivande vegetationen runt och på tomten förändrats. Missa inte att anmäla ditt intresse för att erhålla ytterligare information om denna bostad.
Residence besöker folkhemsarkitekten Carl Nyréns forna hem i Äppelviken i Bromma. Carl Nyrén är prisad med 4 Kasper Salinpris.
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
Riva och bygga helt nytt, eller varsamt bygga till? Arkitekt Gustav Hultman föreslog det senare när en hemvändande familj efter ett längre utlandsboende tillsammans med honom fann en arkitektritad, välbyggd men inte helt välplanerad villa på Fridhem i Malmö.
